Bill och Bull på Friends...
"En man och en kvinna möts av en slump sen har dom ett liv att dela...
Det händer här och i Köpenhamn - det händer i Venezuela".
Snart en vecka sedan.
Snart sju dagar sedan arenan Friends i Solna var allt annat än gästvänlig. Sveriges förbundskapten i fotboll kom till intervjumikrofonen efter att landslaget åter vunnit matcher. 5-0 mot en nation som är lättare att möta än att stava till (Azerbajdzjan) och jobbet var gjort tyckte Bill (Janne Andersson), det tyckte inte Bull (Bojan Djordjic) och plötsligt fanns bara ett krig som vi pratade om. Ett krig som inte handlade om Rysslands invasion av Ukraina. Ett krig som bar helt andra förtecken.
"Här kommer solen - här kommer värmen igen...
Det känns som det var evigheter sen vi kunde le mot varann...
Som vi två kunde ta varann i hand."
Det fanns många sändebud för att lösa tv-bråket eller åtminstone förklara det. Jag höll mig själv passiv. Jag har alltid tyckt att Bojans pappa Ranko Djordjic var fotbollsspelaren i den familjen. När sonen skrek ut att han spelade i världens största klubb (Manchester United, 11 minuters spel i a-laget), så lät pappan sina fötter tala som spetsspelare i allsvenska IFK Norrköping.
Janne Andersson har jag träffat flera gånger och känner till svårigheten att intervjua honom. Arg, tvär och vresig vid förluster och ganska kortfattad vid vinster.
Senaste gången jag intervjuade honom var på Olympia i Helsingborg, då hans IFK Norrköping besegrat HIF i allsvenskan.
Trots den viktiga segern så var det inga eufori. Han svarade på frågorna kort och gott.
Mot den bakgrunden gav jag mig aldrig in diskussionen kring rätt eller fel, högt eller lågt.
Det fanns så många andra som gjorde det.
För ett par dagar sedan klev Bill och Bull (f´låt Bojan och Janne) ut från sitt kvartssamtal och även om den ena "aldrig glömmer bara förlåter" så var de överens om att gå vidare.
Slutet gott, allting gott - eller?
"Det är mycket vi gjorde som jag aldrig förstod,
Du är vi vänner igen?
Är vi vänner igen?"
Aprilskämten flög förbi med minimala avtryck under gårdagen? Kanske läge att fasa ut den här formen av "nyheter" i all den diskussion som då, nu och för lång framtid hamnar i facket rörande fake news?
"Jag kunde ha gått åt sidan. Jag kunde ha läst min läxa igen...
Jag kunde ha tagit mej för pannan som andra män."
I övrigt så är fotbollsallsvenskan igång med allt vad det innebär. Över 20 000 i Malmö fick se en filmning ge 1-0 på straff mot Kalmar och ytterligare några fler fick se Djurgårdens Jones Kusi Asare börja på bänken efter sin tränarkritik.
Mjällby lirar imorgon och det ska bli intressant att följa ännu ett avsnitt av "Nybyggarna".
De tunga spelarförlusterna är för tredje året i rad betydande och det återstår att se om klubben klarar de fortsatta utmaningarna, där både en kommande cupfinal (18 maj) och en fortsatt allsvensk status är vad allting handlar om.
Vem vet, spelarna i Mjällby AIF vinner kanske cuptiteln och får fler internationella spelminuter än Bill (f´låt Bojan Djordjic)...
FREDRIK PERSSON
(All lyrics: Ulf Lundell: "Är vi vänner igen", Ulf Lundell: "Skjut mej med din lyckopil").
Föregående inlägg: Vi leker våra spel...
Nästa inlägg: Månen kommer upp som en brandgul brand...
0 kommentarer | Skriv en kommentar
Skriv en kommentar